Spår

På en promenad genom det smältande landskapet slås jag av hur mycket djur det måste röra sig häromkring. Det syns så tydligt när det har snöat, överallt är det spår. Jag kan urskilja spår från katt, rådjur, ett gäng olika fåglar, hare och några som jag inte riktigt kan identifiera. Det är häftigt att kunna följa deras väg genom skogen. Jag kommer ut på en timmerväg som vi gått många gånger och skrapar försiktigt bort snön som jag går på och under mig syns bara en svart is, en frusen pöl. Hade jag inte vetat att det bara varit ett timmerspår och att jorden funnits ett par decimeter under mig hade man kunnat tro att det var avgrundsdjupt. Men nu smälter det igen, det droppar från taket och det är slaskigt. Imorgon ska det blir ännu varmare och i helgen ska det regna. Jag hoppas på en snar återkomst av snön, den är en fin bekantskap i på det mörka landet.

Ursäkta och snö

I förmiddags gjorde jag och Matilda en farofylld strapats in mot staden. Under natten har det snöat ca tio centimeter och snöandet fortsatte under morgonen. Jag fick sopa av bilen ett tjockt lager, men trots den ogina behandlingen spann den som en katt när jag startade den. Vägarna däremot var i allra värsta laget, snömodd och is. När vi kom ut på 209 mot Norrköping och jag försökte gasa upp förlorade jag väggreppet flera gånger. Det var bara att släppa gasen och hoppas på det bästa. Det var riktigt obehagligt ibland när vi fick möte, eftersom det var lätt att kana över på motsatt vägbana, ett riktigit vardagsäventyr. Vi mötte dock en plogbil på vägen, så förhoppningsvis ser det lite bättre ut ikväll.

Annars för snön med sig mycket fint. Att titta ut på allt det vita ger en synnerlig ro och ju kallare det har blivit ute, desto bättre har vi blivit på att få det varmare inomhus. Trots detta har vi bestämt oss för att byta sovrum till ett mindre rum, som dock har två element, vilket gör det något behagligare. Imorse bar vi över sängen och möblerade om lite. Det är lustigt att byta sovplats, speciellt eftersom vårt förra sovrum vätte mot soluppgången och vårt nya sovrum vätter mot solnedgången. Det är tre rum emellan, i andra sidan huset. Tja, vi får se vad det förändrar. Kanske hör vi mössen bättre när de kalasar på vår kompost i köket. Imorse upptäckte Matilda att de små liven hade gnagt sig igenom komposthinkens lock och spritt kompost under hela vasken. Inte riktigt angenämt, så vi ska finna metoder för att de ska hålla sig borta, ska bli spännande. Vi får se hur finurliga de små liven är.

Måste också påpeka att det har blivit lite länge mellan inläggen på grund av att internet inte fungerar på min dator och därför är det lite svårt att uppdatera, ursäkta. Problemet ska förhoppningsvis lösas så småningom.

Möss under vasken

Igår fångade jag en mus under vasken på morgonen. Kvällen innan, när jag gick och lade mig bredvid en sovande Matilda hörde jag den springa i väggarna. Dock brukar den inte synas till när vi kliver upp, kanske hinner den iväg. Denna morgon när jag öppnade för att slänga lite kompost satt den bakom en liten kruka och tryckte. Förvånansvärt nog sprang den inte bort för allt den hade, utan satt och försökte gömma sig. Tji fick den, för den gömde sig inte särskilt bra. Försiktigt sträckte jag mig efter en tidning och ur skåpet invid vasken tog jag en plastskål. Taktiken slipades och jag tänkte mig in i musens möjliga flyktvägar. På höger sida om vasken finns det ett hål, som den kan fly igenom. Om jag täcker den flyktvägen med min tidning, så kanske den inte lyckas ta sig dit. Den kan även springa rakt mot och förbi mig, men det kanske är för skrämmande för den. Hmm. Jag föste varsamt in tidningen så att den blockerade vägen mot hålet, samtidigt gjorde jag mig beredd med skålen. Musen satt stilla och rädd och försökte gömma sig ännu mer. Sakta kröp den bort till en liten balja längre bak under vasken. Den enda vägen ut var dock fortfarande förbi mig. Så knackade jag en bit bakom den, så att den satte fart mot tidningen, som den givetvis inte lyckades forcera, så den studsade på den och in i baljan och snabbt var jag där med skålen och fångade den. Phu. Drama at 06.15. Jag bad Matilda ge mig en större skål som täckte hela baljan och gjorde en eventuell flykt svårare. Sedan bar jag ut baljan med musen under skålen på bron och vi klädde på oss för att hämta tidningen. Vi gick ner mot stallet för att bjuda katterna på frukost. Det är sjukt grymt, jag vet. Men alternativet hade varit att ta in en katt i köket och låta den göra jobbet där. Min första jakt på däggdjur helt enkelt. Samtidigt som de riktiga jägarna försöker smälla älgar i skogen, mer om det någon annan gång.

Brygga

Det finns en brygga vid den lilla småbåtshamnen som ligger tio minuter promenad från huset. Dit kan man gå och ställa sig tidiga mornar (och när som helst annars, men helst tidiga mornar) och se ut över viken. Skaka hand med horisonten, komma överens om en ordning för dagen. Man kan samla lite kraft och spana på gryningen och öarna som träder fram ur diset.

Arkö och ved

Efter den första kylan kom värmen åter. Dessutom har vi under några intensiva timmar inne i stan handlat på oss raggsockor, tofflor, underställ och annat som gör livet lite varmare. Det känns tryggt. Jag går omkring i mina tofflor och viftar på tårna, som myser av värmen. Veden håller dock på ta slut, så vi ska lasta in nytt i helgen. Ett slitit jobb, men nödvändigt denna årstid.

Igår firade vi fars dag hos familjen Olofsson, promenerade omkring i de Arkösundska skogarna och kikade upp på de gigantiska villorna, som bara bebos på sommaren. Arkösund blir på vintern nästan lite spöklik på sina håll, en säsongsby. Förr om åren fanns det en järnväg som gick genom hela Vikbolandet och hade slutstation i Arkösund. Den järnvägen gick genom Öbnebo som ligger några kilometer från Gottenvik. Det hade varit väldigt häftigt att kunna ta pendeltåg in till Norrköping, men det var nog länge sedan. Det hade onekligen varit häftigt att få se hur de idag mindre byarna var förr i världen, när landsbygden verkligen levde, men men.

Problem och lite tips

Något krux gör att vi inte får upp bilder på bloggen för tillfället, men men.

Lite tips till er som kommer på nyår: Ta med er varma kläder, VARMA kläder. Inte några små snitsiga höstskor och tunna jackor. Ta med halsduk, kängor, vinterjacka, raggsockar, fleasetröja, långkalsonger, mössa, vantar etc. Det är värt det, om ni vill röra er utomhus och även ha det behagligt inomhus.

Det börjar droppa in anmälningar, så vi blir ett gäng, vilket känns troligt kul. Ni är alla välkomna!

Vintern kom

Vintern kom snabbt, inte krypande som hösten. Inte med en mjuk varning utan direkt och självklart. Istappar på klipporna, frusna vattenpölar och akut behov av att byta däck på bilen. Så har även skett, vuxenpoäng, check. Med de nya däcken åkte vi på utflykt till vackra Stegeborg och gick omkring på en naturstig som ledde till en fantastisk utsikt. Den vindlande vilken, de barrskogsbeklädda öarna och den täta skogen i allmänhet fick landskapet att likna Norrland. Vackert så det förslog. Min mor ringde till Matildas mobil och berättade att hon åkte långfärdsskridskor i skymningen (kl. 14 typ), i Luleå, men jag avundades henne faktiskt inte. Vi hade igår en fantastiskt vacker dag, från början till slut. Inte ens den norrbottniska marmorisen kan få mig att längta bort då.