En gäst

Igår hade vi besök och som tur var ville solen skina fint. Det blåste, men inte på oss. Däremot blåste det som fan på oss när vi sedan drog ner till vattnet. Damerna badade och jag satt och lyssnade på ljudbok och tittade på allt som blåste. Vågorna som blåste, träden som blåste, allt sjöng och ljudboken hördes igenom svagt. När vi lämnat av vår gäst kom regnet och som det kom. Det öste, öste ner. Nu regnar det igen, men vi ska nog ut. Titta oss omkring. Någon ringde och ville jag skulle jobba idag, jag sade såklart nej. Man kan inte jobba en sån här dag. En sån här dag ska man göra annat, eller inget. Sån dag idag, annat, eller inget.

Vet inte hur mycket bloggande det blir nu, vi får se, men tack alla som läst och kommit med fina ord.

Blåbär!!!

Regnet öser bokstavligt talat ner utanför fönstret och har gjort det ohämmat sedan vi vaknade. Ännu en anledning att minnas den fina blåbärsplockningen från igår. En verkligt värdig premiär där vi fick dyka ner i en av naturens bästa skatter. Det var så länge sedan jag åt färska blåbär att jag fick en smärre chock av hur gott det faktiskt är. Snabbt, men ändå fridfullt plockade vi åt oss närmare en och en halv liter och gick förnöjda hem igen. Blåbär kan med fördel ätas på gröt, till flingor, till glass, till allt! Jag blir nästan lite hög bara av att tänka på hur mycket som fortfarande väntar på oss där ute i skogen. Någon som vill komma med och kalasa?

Mer människor

Kvällssolen har lagt sin hand över Gottenvik och jag är ensam här för första gången på länge. Matilda har åkt iväg till Göteborg och jag har just kommit hem från jobbet. Sommargästerna växer upp som svampar ur marken och på vägen hem kom ett flertal polisbilar och ambulanser körande i hög fart med ljusen på längsmed 209:an. Det är sannerligen inte som det brukar vara, det är sommar, semester och lugnet är inte riktigt LUGNET längre. Jämförelsevis är det nog ändå fortfarande sjukt lugnt här, det är bara jag som är van vid att se fler rådjur än människor.

Ledig dag

Min enda lediga dag den här veckan bjöd på ett välkommet äventyr i form av lång vandring över klippor och i snår, rivna sommarben och fästingar. Men framför allt, sol, vind och vackert sällskap. Efter att ha dinglat omkring på klipporna och försökt hitta lä slog vi oss till slut ner vid vattnet och utsikt över den fina skärgården. Lugnet bredde ut sig och vågorna skvalpade försiktigt över klipporna. Både på vägen dit och tillbaka hem fann vi oändliga mängder smultron. De flesta var dock inte helt mogna än, men likväl fick vi vår dagliga dos av antioxidanter. Turligt nog slapp vi också bli lika röda som dem, eftersom vi begav oss hemåt när solen började bli alltför intensiv. Imorgon fortsätter arbetet, dock i hemtjänsten, så jag får cykla omkring lite, vilket är mycket bättre än att vara inlåst på en avdelning.

Högsommarvärmen har känts av idag. Gamlingarna på jobbet jublar men går inte ut ändå. Vi hittade en död uggla i vedförrådet. En av katterna gömmer sina ungar, men vi är dem på spåren. Mystiken tätnar. Hur ska det sluta?

Smultronstråt längst Ödebovägens kant

Som titeln antyder har vi plockat smultron, de första för i år, på strån under en promenad på förmiddagen. Nu har regnet vräkt ner över huset, så vår promenad var mer än väl tajmad. Små och röda, väldoftande bär, så somriga så att jag översköljdes av känslor från alla håll. De flesta var dock ännu lite omogna, så det finns ännu mycket att hämta. Denna natur är så rik och man behöver inte ens lämna grusvägen, bara sträcka sig ner vid vägkanten och skörda. När vi var på väg tillbaka kom de första regndropparna och när vi vandrade stallbacken upp hade de inlett fullskaligt anfallskrig. Hästarna kurade under en stor ek och katterna som hade legat och lapat sol framför stallet på morgonen syntes inte till. En dag att ligga och läsa på, lyssna på sommar i P1 och tänka på mamma och pappa som solar i Luleå skärgård, men ändå inte avundas dem.

Födslovärk

Uppehåll har gjort på grund av massa obskyra anledningar, så som arbete och skolavslutning, operation med mera. Känns som att det var länge sedan vi bara var hemma och skrotade, men idag har det sannerligen varit en skrotardag. Nyss tog jag ut två fina bröd ur ugnen och medan de gräddades satt vi i den blå soffan, drack smoothie och läste varsin sommarroman. Som ni alla säkert vet har sommaren födslovärkar så det förslår och värmen vill inte riktigt till sig. Det blåser och drar och på ett sätt känns det kanske lika bra. Imorgon är det tillbaka till jobbet nämligen. Nåväl, någon annan gång berättar jag mer om växterna och alla djuren. Nu beundrar jag mest den knappa hyllmetern med böcker som jag och Matilda i omgångar har lånat hem. Hur gick det till?