Smultronstråt längst Ödebovägens kant

Som titeln antyder har vi plockat smultron, de första för i år, på strån under en promenad på förmiddagen. Nu har regnet vräkt ner över huset, så vår promenad var mer än väl tajmad. Små och röda, väldoftande bär, så somriga så att jag översköljdes av känslor från alla håll. De flesta var dock ännu lite omogna, så det finns ännu mycket att hämta. Denna natur är så rik och man behöver inte ens lämna grusvägen, bara sträcka sig ner vid vägkanten och skörda. När vi var på väg tillbaka kom de första regndropparna och när vi vandrade stallbacken upp hade de inlett fullskaligt anfallskrig. Hästarna kurade under en stor ek och katterna som hade legat och lapat sol framför stallet på morgonen syntes inte till. En dag att ligga och läsa på, lyssna på sommar i P1 och tänka på mamma och pappa som solar i Luleå skärgård, men ändå inte avundas dem.